Erosion


OM EROSIONEN


Ortofoton över Löderups strandbad tagna 1975 och 2018.

(Källa: https://kso.etjanster.lantmateriet.se 2019-08-26)

EN BIT AV SKÅNE FÖRSVINNER


Ystads kommuns kust är drygt fyra mil lång och består huvudsakligen av sandstrand. Kusten är en ovärderlig tillgång för kommunen och dess invånare. Den tillhandahåller förutsättningar för rekreation, arbetstillfällen och boende.


Enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) är Löderups strandbad en av de värst drabbade kuststräckorna i hela Sverige när det gäller erosion. De röda markeringarna definieras av SGU som: pågående betydande erosion i lösa jordlager.


Den sand som driver bort från Löderups strandbad, hamnar i Sandhammarbank och där också sand hämtas tillbaka vid strandfodring. Ca 1 promille sand hämtas av den totala mängden sand som finns vid Sandhammarsbank.


Redan på 40-talet uppmärksammandes erosion i Löderup. Under 50–60 talet sålde Löderups Kommun sand till industrin. Sanden hämtades vid kusten precis utanför Löderup. Från 60-talet har erosionen ökat kraftigt.



STENLÄGGNINGAR


Omfattande lobbyverksamhet gjordes under 80-90-talet för att få stat och kommun att förstå problemen. Flera uppvaktningar till regering, politiker mfl gjordes. Ett flertal politiker, tjänstemän samt Carl XVI Gustaf har besökt området.


Fram till mitten av 90-talet ägdes många tomter av Lunds Stift som inte gjorde några åtgärder för att rädda stranden eller tomter. Till slut var det arrendatorerna som nödgades att skydda sina fastigheter.


Ystad kommun gjorde inga åtgärder för att hjälpa fastighetsägare som blev drabbade. Flertal påtryckningar från dåvarande Villaförening gjordes men utan gehör.


Detaljplaner fick göras om med följden att vissa tomtägare nu har sina gamla "tomter" ute i havet. 

YTTRE PÅVERKAN


Sedan 2001 trafikeras kusten med en snabbgående katamaran. Katamaranen, som går 4–5 ggr/dag året runt mellan Ystad och Rönne (Bornholm), skapar svallvågor som är ett säkerhetshot mot badande och påverkar strandlinjen negativt då sand försvinner med hög hastighet. 


Samfällighetsföreningen har påpekat problemet för Ystad kommun och Transportstyrelsen vid flertal tillfällen sedan 2001 utan resultat. Det har inte heller gjorts någon konsekvensanalys över svallvågornas risker.

EROSION - EN NATIONELL ANGELÄGENHET


Samfälligheten och enskilda fastighetsägare har påpekat under många år att erosion är en nationell angelägenhet.


Samfällighetsföreningen har efter påtryckning till Ystads kommun och Länsstyrelsen att ”PROBLEMET” måste lyftas till stat och regering som måste skapa en myndighet som tar ansvar för Sveriges kuster.


Det är inte rimligt att enskilda fastighetsägare skall skydda Sveriges kust. Det skapar en ohållbar lösning i framtiden då vi även har klimatpåverkan.

1958 ägde det första erosionsmötet rum mellan Villaägarföreningen och Löderups kommun.
Väster om ”torget” gjordes det försök med träpålar tyvärr utan resultat och hus föll i havet och man började med stenläggning


1960 första nationella erosionsmöte med landshövding mfl samt en erosionsspecialist från Danmark


1967 Inrikesdep. medger Länsstyrelsen (LST) att avsätta högst 20 000 kr för utredning av skyddsåtgärder.


1968 LST anmodar ny undersökning och projekt


1970 LST avger ett förslag, en vågbrytare parallellt med stranden till kostnad 260 tkr. Ingen vågbrytare byggs.


1975 det första huset rasar i havet.


Ett antal utredningar har gjorts under 40 år.

ÅTGÄRDER


Erosionsprojekt bildas i mitten på 90-talet. Tillstånd gavs till fastighetsägare att lägga sten.


Vid början på 90-talet var strandlinjen från väster till öster i princip stenlagd. Vid campingplatsen fick man inte tillstånd att lägga sten då detta område är inom Hagestad Reservatet (numera Natura 2000). 1992


Kommunen och ”experter” gjorde ny bedömning. 1994 beviljar Ystad Kommun och staten att tillsammans med frivilliga fastighetsägare att finansiera bygge av hövder. Totalt 6 hövder byggdes mellan 94-97.



VÅRA FRAMTIDSVISIONER


  • Att finansiering blir en kommunal och nationell angelägenhet inte enskilda fastighetsägares.


  • Att friliggande vågbrytare/ tröskelinvallningar byggs mellan hövderna.


  • Att tillförsel av sand mellan hövder sker varje år.


  • Att transportstyrelsen ser över katamaranens rutt och hastighet.




Löderup Strandbad 12 juni 2019
Samfälligheten/ gm Ingrid Blom /Sekreterare i Samfällighetsföreningen



Läs mer:

SGU (https://sgu.se/samhallsplanering/risker/stranderosion/),

SGI (http://swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/stranderosion/), 
Boken 'Löderup strandbad 100 år' (se fliken Dokument).